Jag har varit lite deppig...

snaran på bilden har inget med denna post att göra

Idag kom jag att tänka på en gammal granne till mig som var ute i dejtingsvängen och hamnade på en dejt som fick henne att tappa lusten för en stund. Vi kallar henne Karin och snubben hon träffar får helt enkelt heta Lars.

Karin hade träffat Lars när hon var ute på en krogsväng med sin polare. Lars var väldigt charmerande och Karin tyckte att de liksom mötte varandra denna afton. Då Karin är ganska försiktig av sig tog de farväl (med löfte om att träffas igen) då krogen stängde. Några dagar senare ringer Lars och vill bjuda hem Karin på middag. Efter rådgörande med sina dudettes som var med när de träffades tackade hon ja till en fredagskväll hemma hos Lars.

Fredagen kommer och Karin tittar förbi mig och hon är verkligen taggad inför den här träffen. De senaste snubbarna hon hade träffat hade varit rena nitlotter på det ena eller andra sättet, men denna gång tyckte hon att det kändes bra och trodde sig få en schyst afton.

Karin drar hem till snubben med en vinflaska under armen. Ringer på dörren och öppnar gör Lars. Han tar hennes jacka och hon får ett glas vin i sin hand, vin som hon senare kommer att svepa lika snabbt som en shot. Hallen hemma hos Lars är helt svartmålad, vilket för Karin känns både lite intressant men också lite konstigt. Speciellt då hon tittar noggrannare på väggarna och ser olika meningar skrivna i en röd färg som liksom buktar ut från väggen. JESUS LEVER!!!! DÖ DIN JÄVEL! MIN UNDERGÅNG ÄR DIN JUDAS! Som du kanske förstår så börjar Karin känna sig lite olustig medan Lars bara skrattar bort väggarna och förklarar sig som en driven konstnärssjäl. Lars har dukat upp i vardagsrummet och bjuder med Karin som där möts av mera slagord i rött och en snara hängandes från taket varpå hon frågar vad han håller på med. Lars skrattar lite smått nervöst och förklarar sig med att han varit lite deppig på senare tid. Lite deppig??? Det är nu Karin sveper vinet, kastar på sig ytterkläderna och drar ut genom dörren. Behöver jag säga att de aldrig mer hördes?

När jag hörde hennes story kunde jag inte låta bli att fundera över vad denne Lars hade gjort om han blivit mycket deppig istället för lite. Och...tar man inte ner snaran från taket innan man får middagsbesök?